Bore in da house

Snön är här! Förgänglig och opålitlig som vanligt men ändå. Jag kan inte sluta titta ut genom mitt jobbfönster. Kung Bore lockar med gnister och vinande vind. Det är fasen att man inte har ett bibliskt helskägg egentligen. Ansiktsbehåring med istappar är liksom ett tecken på att du minsann är en äventyrare som inte ryggar för något. Får nöja mig med stressblossande kinder och skräckslagen blick när vi för första gången möter det vita guldet på Långberget på söndag. Vår skidlärare har ingen aning om vad som väntar honom. Kanske hämtar han sig aldrig. Den som (över)lever får se.

Kommentera