En vecka från bragdguld

Redan när vi slirade in på sista vägen upp mot Långberget i morse gick pulsen upp och stämningen i bilen förvandlades till smått hysterisk. Raskt vallade vi skidorna, konverserade med skidklubbens ålderman och sedan stakade ut i spåret. Baaam! Hybrisen fyllde gruppen när vi orädda brände nedför branta backen och lyckades bromsa före väggen till värmestugan. Självförtroendet blev så stort att vi
under lunchen ifrågasatte om vi
ens behövde någon lektion nu när det gick så enormt bra.


Men sedan kom vår skidmentor Bengt-Åke glidande och efter att han sett oss åka 100 meter var det bara att ta av sig stavarna och börja från början. Så var den hybrisen över. I över två timmar nötte vi teknik, övade diagonal och stakning med frånskjut.

Hade inte en inhemsk skidklubb med otäcka bebisar varvat oss ungefär hundra gånger skulle den här dagen varit fulländad. När vi skakande av köld i skymningen tände av runt skidklubbens furubord där vi btw redan har bestämda platser var vi helt eniga….. Om vi levt med Bengt-Åke en vecka på fjället skulle bragdguldet helt säkert gått till tre kvinnor runt 40.

Kommentera