I fäders spår…skulle inte tro det

”I fäders spår för framtids segrar”. Nej, jag tänker nog att jag kör i mödrars spår. Gustav Vasas mamma t ex, Cecilia Månsdotter. Hon måste ju ha haft en och annan sömnlös natt över sin icke gruppvänliga son som prompt skulle ut och skida runt i Dalarna och hitta andra upprorsmän.

Nu fanns ju inte utvecklingssamtal på 1500-talet utan det närmaste lille Gurra Vasa kom utvecklingssamtal var ett rejält upptuktelsesamtal av magister Ivar. Hur tog den första Vasaloppsmamman det, frågar man sig? Blev hon förbannad tillbaka eller fällde hon en tår i broderiet? Den där upptuktelsen gjorde f ö inget större intryck på Gustav.

– Jag tör giva dig och din skola tusende djävlar, lär han ha sagt, tryckt dolken genom läroboken och vandrat ut från skolan med bestämda steg. Dramaqueen. Så blev han inte så bra i latin heller. Undrar vad mamma tyckte om det.

Ja, alla dessa mödrar till Vasaloppsåkare. Som kokat choklad, tvättat skidkläder, torkat snor, lirkat, lagat, svurit och slutligen stått och beundrat sitt gullegryn i spåret, gullegrynet som vid det här laget har storlek 45 på pjäxorna och istappar i skägget. Kanske har hon tänkt att det där skulle jag kunna göra minst lika bra själv om jag bara fick. Och det fick ju mammorna, redan 1981. I mödrars spår!

Kommentera