Lussekatt

Upp i ottan för att inte missa luciafirandet. Klockans ljud ekar i det mörka sovrummet och dörren flyger plötsligt upp. – Vad f*n spökar det här eller??, ropar min man med lite hes morgon röst. Nej, men det är ju bara Selma, säger vår stora flicka, som någon gång mellan kl.00-05 krupit ner i vår säng och samsovit gott i mitten.
Selma är vår diabetessjuka katt, vår fina lussekatt!

Ps. Så här i förkylningstider kan inte ens en katt häva en nysning. Fotografen tycker att det var ett ytterst roligt tillfälle som blev förevigat.

Kommentera