Motvind och maneter

På somrarna brukar vi bo på en ö som är precis så stor att man kan hålla reda på alla och jag VET att alla har kikare i fönstret. Jag vet därför att vi också har det. Därför hade jag sett ut en fin vik som ligger lite undanskymt där jag skulle dra mina tusen meter med våtdräkt i morse

Synd att det blåste 15 m/s i byarna och att vinden låg på som bäst i den där viken. Synd att det enda stället där det var lä var i vår vik där kikarna finns. Inte så mycket att göra. Under familjens hjärtliga skratt krängde jag på mig våtdräkten och travade ner till bryggan och började harva på.

Efter 40 meter kommer pappa ut och gör segertecken på altanen. Sen drar tysklärare Arne förbi och vinkar, tätt följt av bogserbåtskapten Boman med labrador. Maken, vars uppgift är att kolla så jag inte drunknar, får tråkigt och börjar spela dragspel på bryggan. Barnen som fortfarande har nattlinnen vrålar ”HUR GÅR DET MAMMA???” på stranden. Tärnorna dyker som galningar runt huvudet och jag hoppas att de inte tror att jag är  någon förvuxen sill.  Jag krockar med maneter och svär. Men, jag får mina tusen meter gjort, våtdräkten var fantastisk och det skall bli underbart att göra det här i grupp!

Kommentera