Olyckskorpar

De har börjat komma nu. Överallt ifrån flyger de in. Olyckskorparna. Med små kommentarer ingjuter de en osäkerhet i hela mitt system. Det berättas om en kollega som bröt handleden i första backen, om att man måste ha minst 30 mil på skidor före start och att vallar man fel är man rökt. Till och med min egen annars så stöttande far mumlar något om hur synd det är att vi inte fått chansen att åka mer skidor nu när vintern varit så mild. En nära vän lindar in korpandet i beröm:”Du och din vilja är ju fantastisk men 3 mil… Vet-i-fan.” De kvinnliga korparna lutar sig mot mjuka värden:”Klarar ni det inte i år är det ju bara att prova nästa år igen” och ”tycker ni är jätteduktiga som försöker”. Vad korparna inte ser är näven som knyts i fickan och den näven sitter på en stabil handled som man inte knäcker i första taget. Nu ska jag ta hissen ner till ett läskigt garage som leder ut i 25 grader, strålande sol och en svettfest under löpturen. Inte en korp så långt ögat når. Vi hörs!

1 Kommentar

  1. Em den 8 januari, 2014 kl 13:45

    Men vad är det med folk… Klart som fan ni kommer att klara detta galant. Alla utmaningarna dessutom!! Varför skall man hela tiden hålla på att ge råd, berätta om olyckor etc när något stort är på gång? Jag vet en kille som knappt hade tränat något innan han körde Vasaloppet och klarade sig utan olyckor och kom i mål på en helt OK tid. Så det så. Tänk om man kunde fokusera på att peppa istället för att sänka… Fortsätt att hålla näven knuten i fickan bara så du inte slår till nästa korp som dyker upp. Jag är ert största fan och vet att ni kommer att både klara det och vara nöjda efteråt. Tänk vilka segerskrik det kommer att vara mellan champagneklunkarna 😉 Heja ER!!!! <3

Kommentera