Prinsessan på stjärten

Aj, aj, aj oj, oj oj! Vet inte om det är ramlingen eller gamlingen som gör sig hörd mest just nu. På svajig klack bad jag, tidigare än vanligt, att få dra mig tillbaka efter en fartfylld födelsedag. Besvikelsen över att jag inte ville leka mer med min nya mediaenhet syntes tydligt i min mans ansikte. Likt Sir Väs i tecknade Robin Hood gotta jag ner mig ordentligt i sängen. Men Aj,aj min rumpa! Inte blev det bättre av att ta sig i och ur sängen,då det blev en natt i nattvandrarens tecken. Stora flickan vaknade och vägrade sova, efter att hennes pappa blivit arg och tagit hennes DVD, i hopp om att det skulle sporra henne att sova i sitt eget rum(?) Han fick självklart ge sig. Halva natten snarkade han sedan i hennes säng medan jag fick springa med lill tjejen på toa. För plötsligt spökade det med trollkarlar och häxor på undervåningen. Lillan kämpade på med sin mage och jag var glad att jag fick en varm badrock i födelsedagspresent att svepa in mig i. Likt en strandad val gled jag ner i soffan med ansiktet före…eftersom rumpan värkte. Efteråt byte jag till säng och kudde för en stund.
Några snabba mejl från Karin och Anna i morse vittnar om att även de känner av gårdagens ramlingar. Anna hävdar tappert att nu vänder det. Nu har vi ramlat färdigt! Jag hoppas det stämmer. För det känns högst ovärdigt att snabbt ta sig ur spår, när spårvagnen ”klingar” med ena handen på skinkan stönandes: aj,aj aj,oj,oj alldeles för högt!

Kommentera