Svettomania

Vi är i härjedalska fjällen och njuter av sol(idag regnar det visserligen men det talar vi inte om) och underbar skidåkning. Skönt att komma upp till kyla och vinter säger alla innan man åker. 

Jag hävdar dock att fjällresor i svett mätt snudd på slår en Dubaivistelse. Kommer ihåg hur min mormor när hon så att säga tog steget fullt ut in i övergångsåldern ofta med hög röst yttrade orden:”NU får mormor en by!!!” By syftade då till svettby och mormor Ebon skenade mot närmaste altandörr och stod sedan där tills byn passerat. 

På fjällresan duggar byarna tätt för de allra flesta. Från det att man tillsammans med resten av världen som suttit 9 timmar i bil och är så där på gränsen till trötthetssammanbrott ska hyra pjäxor till det att man lämnar boendet bakom sig och åker hem mot civilisationen ligger svetten och väntar på startskott. Vi bär skidor, knäpper pjäxor, ramlar i liften, hamnar för nära brasan i värmestugan och hasar nedför lite för branta pister. Allt med svetten dånandes innanför hjälmen. Blassé 11-åring konstaterar gång efter annan att modern är citat”typ skitröd i facet”slut citat. Men vi harvar på och njuter, sa jag det, njuter.  

En skidsemester är inget för veklingar eller bräckliga relationer. När sambon gång efter annan påpekar att jag ser vinglig ut när jag åker blundar jag och tänker på fikan vi ska ta…bara jag överlever den här backen eller förresten bara sambon överlever. Jag menar en stav är ju svinvass om den kastas med en distinkt snärt. 

Övriga familjemedlemmar kastar sig utför svarta backar medan jag svettas och åter svettas i snällare färger. Men så kommer dagens höjdpunkt. Mami sätter sig i bilen, slirar upp till längdspåren och vansinnesstakar rakt ut i skogen. Mössan blir vit av fryst svett och ögonfransarna fryser till små istappar. Det är tyst, sånär som på skidornas susande i spåren. Jag sliter och svettas dagens sista omgång vätska och det är helt underbart. När jag stannar vid målet och snackar världsvant med några tuffa längdkillar ryker det om min mössa. Bolmandes färdas jag tillbaka till anläggningen med mitt skitröda face. Innanför dörren står familjen redo för bastu. Så jäkla skönt att få värma upp sig lite efter en dag på fjället.

Kommentera