100 hästar&handkräm

26 juni, 2016

Den något äldre släktingen frågar min son hur det var på handbollsturneringen. Jag tror i min enfald att tioåringen ska lägga ut texten om rafflande matcher och bad i pool. Istället hör jag hur han inför storögd släkting vräker på om att barnen hittade en flaska vodka i skolan där dom sov.( Flaskan togs om hand av en förståndig vuxen.)
Jag blir först lite irriterad och förfasas över fyndet men så tänker jag på alla lopp vi gjort. Man återberättar sällan Vansbrosimningen över en middag utan mer om huset vi hyrde som innehöll nästan 100 dalahästar eller om boendet där en tub glidmedel stod så självsäkert på handfatet att jag förväxlade den med handkräm.
Det finns inget att så att säga skriva hem om alla träningstimmar i vatten, på snö, asfalt och i skog som vi gjort. Däremot minns jag exakt färgen på ekan på stranden som jag lutade min panna mot när min mage vrängde sig på Lidingö. Svart, röd och vit. 
Tävling och träning i all ära förstås men för oss i vardagseliten slår minnen som när en i vår grupp drabbades av akut laktosmage i Säffle och vi närpå fick svänga av mot BB istället för närmaste bensinstation alla lopp tillsammans. Dom där skratten som bubblar upp då man tänker på när jag bara försvann rakt ut i skogen med en smäll i ett moln av snö efter att ha färdats i överljudshastighet i ett isigt längdspår i Trollhättan eller när vi jagade en mus en hel kväll i Ambjörby,eller vi och vi…Sara jagade medan jag och Karin ömsom pekade ömsom skrek från höjd där vi stod på varsin stol. 
Man blir själsligt rik av att resa runt, riva av ett lopp och ta allt runt omkring i famn. Så du som säger att det här med klassiker, giron och triathlon inte är något för dig. Ta sikte på att du en varm augustinatt vandrar hem genom natten efter kvällarnas kväll på ett värdshus. Du och en kär vän skrider fram iförda en mantel gjord av lånad filt från värdshuset. Ni piper av skratt och försöker att inte väcka den sovande lilla staden där ni för bara några timmar sedan gick i mål i ert första triathlon. Loppet har ni redan glömt men anledningen till att en av er bara har ett örhänge kommer ni skratta ihjäl er åt under många år framöver. 

v

0 kommentarer

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Liknande inlägg…

Tant Brun på mjölkpall

Tant Brun på mjölkpall

-Då sätter ni er på en pall inne i tvagningsrummet och fyller kopparkärlet med vatten som ni kastar över vänster axel. Då blir ni av med all negativ energi. Spaföreståndaren är...

läs mer
#älska löpning…….inte

#älska löpning…….inte

Nej någon kärlek till löpning existerar inte för mig. Ändå är det just löpning jag tränar mest. Löpningen är ju så enkel, bara att dra på sig skorna och liksom sticka ut. Alla säger så....

läs mer
Nollningen

Nollningen

Jag har bytt gym. Lämnat Sats efter många trogna år och köpt kort på Nordic Wellness. 44 år är jag, borde vara trygg och sval när jag nu knallar in genom dörren på mitt nya styrkeställe...

läs mer