Det blir inte alltid som man tänkt sig. Och underbart är väl det!
Detta var toalettselfins afton.
Ni vet selfin tagen på företagstoaletten visades kvällens outfit inför årets julfest med jobbet.
Själv laddade jag för en fredagskväll allena. Då min man skulle ut och rulla hatt, men ändrade sig i sista stund.
”Är det något problem att jag blir hemma ikväll??!”
”Naturligtvis inte älskling,”svarade jag med mjuk röst. Men menade att där rök alla chanser att vräka sig på alla sätt man önskar i soffan under konstant intagande av allt livets goda som BARA jag gillar.
Men så när barnen sov och jag myst tillräckligt mycket med mannen kom samtalet.
”Hej, nu har vi ätit och mamma har precis tagit fram osten.”
Änglarösten tillhörde min syster som slängt sig på ett plan från Stockholm tidigare ikväll. Halvspringandes tog jag mig hem till mamma och syster för en kväll med ett citat ”riktigt skit vin”. Detta vin från 2011, som skulle behöva mogna minst tio år till, till tjugotjuett.
Eller som min mamma sa tvåhundratjugoett.
Öh?? Före eller efter Kristus undrade jag och syrran. Det var inte så viktigt gångra med tio några gånger bara.
Osten var fantastisk, samtalsämnen ikke rumsrena och allmänt galna. Släkten är ju värst.
Precis vad jag behövde ikväll. För tomrummet en vecka efter bekymmerfria Värmland med Karin och Anna är svårt att fylla.