Det regnar, jag får inte äta socker och jag vabbar. En seg dag helt enkelt. Tittar igenom bloggen och tänker på alla människor som ställt upp för oss på vägen. Allt från jobbkompisar, släkt, vänner till för oss helt obekanta personer som gladeligen inhyst oss i sina hem och kommit med goda råd. När du gör Tjejklassikern öppnas de mest fantastiska dörrar. Mora-Rikard, Gull-Britt i Torsby, Helena på campingen som gömde nyckeln så väl att vi inte hittade den. Killarna i skiduthyrningen i snötunneln som tipsade om
Värmlands hetaste uteställen med bifogade telefonnummer, vindpinade farbröderna som sålde skidor och pjäxor till oss för billigt på Långberget. Käraste skidlärare Bengt-Åke med det oändliga tålamodet och Ida i Motala som hade dukat upp hela sin lägenhet med bananer för oss när vi skulle cykla. Mora-Rikards pappa och kompisar som fixade stuga och lägenhet under Vansbrosimningen. Alla ni och många, många fler som, trots att ni inte känner oss skrivit lycka-till- och ni-är-bästlappar, vallat våra skidor och vinkat uppmuntrande till oss i starten. Nu senast underbara familjen Tillander som lånade ut fräcka lägenheten på Söder till lantlollorna och Herr Rosenblom som jobbat hårt med vår blogg. Tusen tack för att ni finns och visar att Sverige inte är det minsta kallt. Till dig , undantaget som hotade oss i Trollhätteskogen…. vi vet var du bor!