Det vita guldet

27 december, 2015

Det är synd om människorna heter det ju. Jag skulle vilja utveckla Strindbergs ord till Det är synd om Göteborgarna. Redan igår kväll började tioåringen vibrera. Nästan febrigt satt han vid fönstret och väntade på den utlovade snön. Vid midnatt började den falla. Även jag och andra vuxna barn fick förhöjd puls. 
Före 9 nu på morgonen hade det byggts en snösoffa, snögubbe och alla vinterjulklappar var testade. Alla barnen på gatan jobbade för högtryck under tunga grå moln. Men precis när snögubben fick sin morotsnäsa kom spöregnet och ett unisont och barnaljust NEEEEEEEEJ ekade över stan. Skoningslösa regnet har i detta nu tagit gubbens huvud och torso. Eventuellt fryser det på framåt natten. Hoppas det. För Göteborgarna är värda sin snö och snögubben behöver faktiskt både bål och huvud. 

v

0 kommentarer

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Liknande inlägg…

Tant Brun på mjölkpall

Tant Brun på mjölkpall

-Då sätter ni er på en pall inne i tvagningsrummet och fyller kopparkärlet med vatten som ni kastar över vänster axel. Då blir ni av med all negativ energi. Spaföreståndaren är...

läs mer
#älska löpning…….inte

#älska löpning…….inte

Nej någon kärlek till löpning existerar inte för mig. Ändå är det just löpning jag tränar mest. Löpningen är ju så enkel, bara att dra på sig skorna och liksom sticka ut. Alla säger så....

läs mer
Nollningen

Nollningen

Jag har bytt gym. Lämnat Sats efter många trogna år och köpt kort på Nordic Wellness. 44 år är jag, borde vara trygg och sval när jag nu knallar in genom dörren på mitt nya styrkeställe...

läs mer