Det vita guldet

27 december, 2015

Det är synd om människorna heter det ju. Jag skulle vilja utveckla Strindbergs ord till Det är synd om Göteborgarna. Redan igår kväll började tioåringen vibrera. Nästan febrigt satt han vid fönstret och väntade på den utlovade snön. Vid midnatt började den falla. Även jag och andra vuxna barn fick förhöjd puls. 
Före 9 nu på morgonen hade det byggts en snösoffa, snögubbe och alla vinterjulklappar var testade. Alla barnen på gatan jobbade för högtryck under tunga grå moln. Men precis när snögubben fick sin morotsnäsa kom spöregnet och ett unisont och barnaljust NEEEEEEEEJ ekade över stan. Skoningslösa regnet har i detta nu tagit gubbens huvud och torso. Eventuellt fryser det på framåt natten. Hoppas det. För Göteborgarna är värda sin snö och snögubben behöver faktiskt både bål och huvud. 

v

0 kommentarer

Liknande inlägg…

En dag på stranden

En dag på stranden

Nästan febrigt har vi sneglat mot den gigantiska stranden i grannviken. Hundratal solstolar i perfekta rader, kritvit sand och butiker med luftmadrasser i grälla färger. Vi är uppe tidigt...

läs mer
Snart kommer njutet

Snart kommer njutet

Vi har rest till solen. Jag och min käraste vän som jag hängt med sedan vi var 5 år. Med oss har vi våra elvåringar, två wi-fiknarkare med pendlande humör. Jääääädrrar vad vi ska njuta,...

läs mer
Blå den viktiga färgen 

Blå den viktiga färgen 

Som man går igång. Det är sjukt! Nu börjar sportaffärerna fylla på med allt som hör vintersporter till. Härligt tycker vissa. Andra vill ha löpartights, cykelslang, sol och bad och...

läs mer