Det vita guldet

27 december, 2015

Det är synd om människorna heter det ju. Jag skulle vilja utveckla Strindbergs ord till Det är synd om Göteborgarna. Redan igår kväll började tioåringen vibrera. Nästan febrigt satt han vid fönstret och väntade på den utlovade snön. Vid midnatt började den falla. Även jag och andra vuxna barn fick förhöjd puls. 
Före 9 nu på morgonen hade det byggts en snösoffa, snögubbe och alla vinterjulklappar var testade. Alla barnen på gatan jobbade för högtryck under tunga grå moln. Men precis när snögubben fick sin morotsnäsa kom spöregnet och ett unisont och barnaljust NEEEEEEEEJ ekade över stan. Skoningslösa regnet har i detta nu tagit gubbens huvud och torso. Eventuellt fryser det på framåt natten. Hoppas det. För Göteborgarna är värda sin snö och snögubben behöver faktiskt både bål och huvud. 

v

0 kommentarer

Liknande inlägg…

En vecka kvar

En vecka kvar

Om en vecka är der inte många timmar kvar till min start i Vansbro. Ville bara säga att jag får orimliga mängder handsvett när jag tänker på det. Slut på meddelandet.

läs mer
100 hästar&handkräm

100 hästar&handkräm

Den något äldre släktingen frågar min son hur det var på handbollsturneringen. Jag tror i min enfald att tioåringen ska lägga ut texten om rafflande matcher och bad i pool. Istället hör...

läs mer
Mammahanden

Mammahanden

Mina föräldrar tittar förbi under eftermiddagen för att återlämna rusig Lisebergsson. Vi pratar och sedan åker dom hem. När dom åkt upptäcker jag följande: Kläder som låg slängda är vikta,...

läs mer