Det vita guldet

27 december, 2015

Det är synd om människorna heter det ju. Jag skulle vilja utveckla Strindbergs ord till Det är synd om Göteborgarna. Redan igår kväll började tioåringen vibrera. Nästan febrigt satt han vid fönstret och väntade på den utlovade snön. Vid midnatt började den falla. Även jag och andra vuxna barn fick förhöjd puls. 
Före 9 nu på morgonen hade det byggts en snösoffa, snögubbe och alla vinterjulklappar var testade. Alla barnen på gatan jobbade för högtryck under tunga grå moln. Men precis när snögubben fick sin morotsnäsa kom spöregnet och ett unisont och barnaljust NEEEEEEEEJ ekade över stan. Skoningslösa regnet har i detta nu tagit gubbens huvud och torso. Eventuellt fryser det på framåt natten. Hoppas det. För Göteborgarna är värda sin snö och snögubben behöver faktiskt både bål och huvud. 

v

0 kommentarer

Liknande inlägg…

Klara för start

Klara för start

Man känner det. Suget i magen. Odefinierbar smärta på konstiga ställen. Ängsliga mess med elitlöparfrågor såsom Vad har vi på oss? Ska ni ha smink? Ska vi köra sidofläta som vanligt? Hur...

läs mer
Stress på spa

Stress på spa

Två ben sticker upp som ett proffstecken mitt i skogsavdelningen på Vann Spa. Det är en mycket glad sexåring som med sprutande näsborrar dyker upp mitt bland oss spaare. - Det här kunde...

läs mer
Bockstenskvinnan

Bockstenskvinnan

Ser på djup framtidsdokumentär där den mycket allvarsamma brittiska berättarrösten ställer frågan vad vi vill lämna efter oss till kommande generationer. Kommande dag vaknar jag till att...

läs mer