En bitch på uppdrag

13 februari, 2014

Kämpar mig för andra dagen i rad igenom ett dåligt skött spår. På vissa ställen är det så igensnöat att man inte ser vart man ska. Jag sliter som ett djur i lössnön, mössan kasar ner över ögonen och någonstans mitt ute i skogen brister det. Jag vill inte åka skidor som ett barn på Frostmofjället. Vi längdåkare som visserligen är ytterst få på anläggningen har för fasen rätt till synliga spår. Jag förvandlas till en kvinna på uppdrag. Med illrött, ilsket ansikte dubbelstakar jag nedför en backe med siktet inställt på receptionen. Stoppsladdar aggressivt utanför, klampar in och möter receptionistens blick. Med aningen för hög röst kräver jag att de kör upp spåren NU och jag skiter i att pistmaskinen är kaputt. Bara lös det. Kvinnan tar komradion, anropar någon som heter Kjell och vips ska det spåras. Jag tackar, nästan tårögd för hjälpen. Tänk att man kan bli så arg bara för att man inte får åka skidor. Längdåkningen har plockat fram min inre bitch och jag gillar det. Uppdraget slutfört!

v

0 kommentarer

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Liknande inlägg…

Tant Brun på mjölkpall

Tant Brun på mjölkpall

-Då sätter ni er på en pall inne i tvagningsrummet och fyller kopparkärlet med vatten som ni kastar över vänster axel. Då blir ni av med all negativ energi. Spaföreståndaren är...

läs mer
#älska löpning…….inte

#älska löpning…….inte

Nej någon kärlek till löpning existerar inte för mig. Ändå är det just löpning jag tränar mest. Löpningen är ju så enkel, bara att dra på sig skorna och liksom sticka ut. Alla säger så....

läs mer
Nollningen

Nollningen

Jag har bytt gym. Lämnat Sats efter många trogna år och köpt kort på Nordic Wellness. 44 år är jag, borde vara trygg och sval när jag nu knallar in genom dörren på mitt nya styrkeställe...

läs mer