Jag sitter på ett hysteriskt Laserdome där sonen har kalas. Dricker blaskigt kaffe med begynnande huvudvärk. Medan jag väntar reser jag till Nice. Karin är där med sin kör och har värsta härliga helgen. Hon äter musslor i solskenet. Jag och Sara känner nästan Nicesolen i ansiktet när vi illstirrar på våra telefoner. 
Så fort någon av oss reser åker nämligen vi andra med på länk. Vi filmar rummet, utsikten, maten, kvällens outfit så dom som är kvar hemma får känslan av att vara med. 
Tillsammans har vi bl.a varit i alperna, New York, Mallorca, Kanada, Miami, Orlando, Key West, Kreta och i somras när Sara med familj hyrde in sig i en stubbe hängde vi på. Nästa vecka drar vi till Dubai, vårt första ökensafari!!! IRL har vi mest hängt ihop på Långberget och i Mora.  Fast när vi ser varandras filmer och bilder vet vi exakt vad vi skulle pratat om vid lunchen på Manhattan och hur mycket vi hade skrattat i bastun i Branäs. Vi applåderar Saras höga klackar när hon är på romantisk helg och vinkar godnatt i vår gemensamma facebooktråd när det är natt för den som befinner sig i en annan tidzon. För den trehövdade hydran är ibland långt bort från varandra, rent geografiskt alltså,men har man än gång kopplat ihop sina sinnen betyder avståndet inte ett skit. När jag satt vettskrämd under turbulens på ett flyg med wi-fi chattade Firma Vahlberg/Blennermark mig hela vägen hem. Jag älskar tekniken och att ha vänner som frikostigt tar mig med på sina äventyr. Nu väntar vi spänt på rörligt material från Karins konsert i en kyrka en pittoresk fransk pärla. I nattlinne, plirandes mot displayen ger vi stående ovationer som nästan hörs hela vägen till Frankrike.