Vi har genrepat för Tjejvättern om en vecka. Jag bar värmebälte för ryggen som vanligtvis används av äldre människor men annars var allt som vanligt. Vi är ett bra team. Sara har alltid en spännande story om alla ställen vi passerar, Karin är lugn och trygg med saft i cykelkorgen och jag fladdrig på nylånad cykel. Jag som aldrig gillat att vara i lag klarar mig inte utan Karin och Sara. Att trampa åtta mil utan dom där två harvandes framför måste vara öken. Vi leker tre och det är liksom inget snack. Vi beställer likadana pizzor, känner oss gamla när servitrisen på restaurangen kunde varit vår dotter och deosprayar oss på offentlig toalett. Man vill ju inte lukta svett och stjäla showen från Sillens dag på Marstrand.