Gran j***l

19 december, 2013

Jag har inte ont av att träna själv. Men är man fler kan man dra varandra. Och i morse var jag inte ensam utan hade sällskap av granen 2013. Jädrar vilken coach. Kände det redan vid Telephone. Granen krävde tungt motstånd. Jag levererade. När Martin Garrix Animals drog i gång och jag dubblade farten skulle det fortfarande vara tungt. In med Core-setten. Det var en jävla gran att vara uppstudsig. Kanske att vi kom på fel fot redan i går när jag skrek ut så att det andra granarna vid granförsäljningen hörde: storleken har betydelse! Ja, nä men jag kämpade på. Men när Tsunami dundrade i lurarna var jag tacksam för att Gud är DJ och knöt stekarnäven och ställde mig upp, sköt bak rumpan och gav granen en julskinka att bita i. Att jag råkade avsluta morgonens pass med att komma åt barnens lista och dra igång Alina Devecerski Flytta på dig kändes nästan som en lättnad.
När jag sedan tackade för en god match fick jag inte ens vara med på bild.
Ps. Skåpet som fortfarande är låst kommer att yxas upp i kväll säger min man och soffan ska brinna. Ja, jag kan inte mer än små le.

v

0 kommentarer

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Liknande inlägg…

Tant Brun på mjölkpall

Tant Brun på mjölkpall

-Då sätter ni er på en pall inne i tvagningsrummet och fyller kopparkärlet med vatten som ni kastar över vänster axel. Då blir ni av med all negativ energi. Spaföreståndaren är...

läs mer
#älska löpning…….inte

#älska löpning…….inte

Nej någon kärlek till löpning existerar inte för mig. Ändå är det just löpning jag tränar mest. Löpningen är ju så enkel, bara att dra på sig skorna och liksom sticka ut. Alla säger så....

läs mer
Nollningen

Nollningen

Jag har bytt gym. Lämnat Sats efter många trogna år och köpt kort på Nordic Wellness. 44 år är jag, borde vara trygg och sval när jag nu knallar in genom dörren på mitt nya styrkeställe...

läs mer