6 juni är en fantastisk dag. Inte bara är det den svenska nationaldagen, utan även min dopdag och förlovningsdag. Varken det första eller sista brukar firas. Min man valde att fira Superugen och drog till Danmark istället. Det är en viktig vecka nu för IFK fans och alla danskar. 
Fira danskarna ni, men Gustaf Eriksson står när andra faller.
Att få fira dopdag 6 juni samma datum som sin barndomsidol, Gustaf Eriksson Vasa, red in i Stockholm som Sveriges kung 1523 – är stort! Det är mer än tre poäng i bagaget skulle jag säga. 
För vår grupp är Gustaf speciell. På kullen står han och hälsar alla välkomna till magiska Mora. Det känns tryggt när man bilköarsig mot Vasaloppets nummerutlämning. Och hans famn värmer en varm sommarkväll innan Vansbrosimningen.
Tänker att här passar det bra med ett boktips inför sommaren. Missa inte Gustaf Vasas äventyr i Dalarna. Karin och Anna riktigt myser varje gång jag läser en liten snutt ur denna katekes. Och kanske att man nästa gång inte har så bråttom över sundet för att fira en sak som inge ens är vår. Utan stanna hemma och strör lite kärlek över en förlovningsdag. Det skulle Gustaf gjort, det är jag säker på.