Återanpassning till fortsatt semester i Sverige pågår. Efter två timmars tålmodig Pokémonjakt i flugrik snårskog anländer vi till en överbefolkad sjö.
-Aaaamanda lägg ner fisken i vattnet. Den dör annars!!
-Aaaaaaj! Det är piggar på botten!
-Nääääeh Sofie! Du är för stor att kissa på handduken!
-Du hade en sak att hålla reda på! Hur kan du glömma krämen!?
-Mamma! Vad är en gin och tonic?
Vi ligger så nära varandra att man får totalt tillträde till allas privatliv.
Vem behöver lyssna på musik när man har Hysteriska strandenpodden Deluxe en halvmeter bort.
Alla vuxna kämpar med sina barn, med sig själva och med att få en härlig dag trots att två män från kommunen just drog igång varsin röjsåg i vassen. Sågvolymen är anskrämligt hög. För att höra skriker vi till varandra över blaskigt kaffe och sandiga bullar. Vill någon dessutom ha kontakt med sitt övertända barn i vattnet krävs högtalaranläggning.
Det är kort sagt ett dårhus. Ett dårhus som luktar insjö, kiss, ballerinakex och blöt handduk. Jag försöker drömma mig bort till Gardasjön men avbryts av att sonen måååååste ha glass annars dör han tydligen.”Tioåring akut avliden pga glassbrist”. Trist. Sedan ringer jobbet och liten okänd lintott välter vår vattenflaska rakt ner i ryggsäcken.
Näeh, om man skulle ta och simma rakt ut och i sjön skrika rakt ut. Pass på! Semestersammanbrott a la I-land om 3-2-1!