I slutet av augusti smäller det! Då är det åter dags för Mariefreds Kungliga Triathlon. Vår lilla grupp har inte råd att göra bort sig. Inte bland Stockholms högpresterande vardagselit. Därför har jag ägnat senaste veckan åt att reka i Mariefred. Jag har shoppat inredning, kollat lunchutbudet på Elsas på torget och Slottspaviljongen. Smakat mig igenom menyn på Gripsholmsgrillen, druckit drinkar på Värsan (Gripsholms Värdshus). Jag har till och med beställt in plankstek och stor stark på Riddarn bara för att vara säker på att även haket med stadens mest udda utsikt, över Statoils parkering, klarar att leverera vid en eventuell drabbning.
Jobbigast av allt var att jag även lovat Anna och Cami att reka femkilometarn. Springa den delen av banan som är de sista fem kilometrarna av Triathlon tävlingen den 27 augusti. Så med en kakbuffé skvalpande a la Hela Sverige bakar sprang jag ut. Puh, jag tror att den sista biten blivit längre på något sätt. Minns inte att delen på grusvägen var så lång.
Efter min prestation blev det en sista sväng på stan. På värdshuset stötte jag på Håkan, en av grundarna av MKT. Han mindes Lipglossgänget och tyckte det var kul att vi vågar oss på tävlingen i år igen. Glatt och utan någon större betänkligheter, berättade jag att jag sprungit femkilometarn och att det varit lite motigt eftersom jag strax innan ätit Skandinaviens största kakbuffé på Taxinge. Håkan skrattade chockat.
Denna vecka kanske inte har innehållit de allra vanligaste parametrarna inför en uppladdning av en triathlontävling. Men i vår grupp slarvar vi inte med detaljerna. Och så har vi gjort upp ett träningsschema för kommande veckor. Med coach! Japp!! Det är viktigt med detaljerna. Under liggläge i rottingmöbeln, ser jag faktiskt fram emot några tuffa träningsveckor.
Och blir man inte först i mål så kan man alltid vara sist hem från festen. Det får bli på svajig klack i augusti natten. Det är egentligen de enda vi lovat.