Man känner det. Suget i magen. Odefinierbar smärta på konstiga ställen. Ängsliga mess med elitlöparfrågor såsom
Vad har vi på oss?
Ska ni ha smink?
Ska vi köra sidofläta som vanligt?
Hur långt är loppet?
Så där har vi hållit på under hela veckan. En riktigt fåfäng person i gruppen (läs jag) har tom varit hos frisören för vi (läs jag igen) springer ju som bekant aldrig ett lopp med grå utväxt.
Ja du hör. Det var ett tag sedan vi sprang ett lopp. Det senaste året kommer inte gå till historien som gruppens bästa. Ibland liksom hårdtestar livet vad man står pall både fysiskt och psykiskt. Därför känns morgondagens lopp viktigt. Vi är revanschsugna. ”Nu jävlar!!” messar vi samtidigt som vi enas om att vi inte ska hetsspringa.

Urban Run inne i centrala delarna av Göteborg blir det. En ytterst snäll tillställning och ett lopp där man”får uppleva Göteborg”. För något år sedan hade vi inte ens övervägt det här loppet men nu känns det som vi är som gjorda för det.
När Göteborgsvarvet sedan hör av sig och frågar om vi vill göra en takeover(ungdomsord för att ta över ansvaret) på deras Instastories går lyckopulsen upp till max. En takeover när man är över 40 är inte dåligt ;).
Vi är tillbaka, vi tog oss igenom så mycket och imorgon ska vi föreviga varje steg så mycket vi bara orkar. Lipgloss och voltaren-det pissiga året 1-0.
Så följ oss på Göteborgsvarvets Instagram eller än bättre, häng med och spring!
Vi är trion med sidofläta, lite mascara och glöd i blick. Nu kör vi!!!