Efter en veckas sjukdom och tillika djupdykning i julgodisskålen är det dags att vara tydlig mot sin frejdiga kropp. Att gå upp 05:50 och springa är en ordentlig markering. Känner mig tuff och unik när jag joggar ut med ball musik i öronen. Möter halva stan i reflexväst. Vi är många som har bestämt oss. Jag ångar på och när jag kommer hem känner jag mig oövervinnelig i ett par sekunder innan magen säger ifrån. Ty julgodiset som kommit in måste också ut i rekordfart tydligen. För till syvende och sist är det alltid kroppen som bestämmer.
Städgeniet
När det är dags för slutstädning av fjällboendet vet man att sportlovet är över. Jag är kort och gott ett städgeni. Vill bara vara oklädsamt tydlig med denna ocoola talang. Redan i...
0 kommentarer