Det här med män som inte fryser. Det är ungefär som män som gillar starkt. Utan att bli mer ingående, så kan jag meddela att jag lever med en man som gillar kallt och starkt. Just nu lever han livets glada dagar då vår värmepanna befinner sig på utsidan av huset på grund av tvättstugerenovering. Men nu börjar det bli kallt i huset. Till frukost tändes det ljus – mest för att det ändå är mysigt. Eller hur. Det har inget att göra med att vi strax får skrapa rutorna för att se ut genom köksfönstret. I kväll tändes det mer ljus och vi puffade upp med lite filtar i tv-soffan. Det är också mysigt. Men när jag för på tal att jag tror nog en byggfläkt skulle vara på sin plats, blir det NEJ. Så kallt är det inte. Inte?!Nää, men okej! Men då vill jag bara säga att det är inte fult att säga att man fryser. Och här tycker jag att det svenska ordet lagom passar bra. Lagom starkt och lagom kallt passar mig bäst. Så när jag nu bäddat ner mig med extra filt över täcket så vill jag gärna inte ha besök av iskall fot. 
I så fall ska jag få höra ett erkännande först: att det är lite kallt. I stället för att skylla på att lakanen är av svalare kvalité. 
Ps. Filten över täcket är en klenod från svunnen tid. Passar även bra som schal en lagom ljummen augustinatt, på väg hem genom ett sovande Mariefred, barfota eller på svajig klack.