I morse var jag ute och sprang innan det ljusnade. Utanför studentlägenheterna mötte jag två killar på väg hem från festen och kände mig först såååå sportig men nästan direkt helt vuxentråkig. Minns inte när jag kom hem i gryningen senast. Tror att Tjejklassikern är vår vuxenversion av att vara ute hela natten. Min pausknapp i livet runt 40tillvaron. Vi får prata hemlisar i bilen, tonårshimla med ögonen åt stränga funktionärer, äta godis på vardag, ta selfies snett uppifrån och kajalgråta vid minsta framgång. Älskar att vara vuxen i den här bubblan! Hade vi gett oss på den riktiga klassikern, åkt stora stygga Vasaloppet osv skulle vi förresten inte kommit fram förrän i gryningen och den tiden är ju som sagt förbi. Typiskt!