Efter den här helgen känner jag det stark: Man borde slita ut sig oftare i grupp. I situationer med dåligt glid och bakhalt prövas vännen. När binningen vägrar knäppa sig för tusende gången och fingrarna sticker av kyla testas tålamodet. Då du ramlar handlöst utan skidor med publik, utstötandes ett vuxet skrämt halsljud vet du helt bestämt att du är en människa med en
för stunden bit kvar till värdighet på röda mattan. Detta är vårt svar på lumpen. Vi kallar varandra vid smeknamn, slarvar lite med hygienen när vi ligger i fält, äter mat(läs sötsaker) ur burkar utomhus och efter varje strapats får vi omedelbart en oerhört romantiserad bild av det vi just upplevt tillsammans. Vi ältar, kluckskrattar och drar internskämt. Jag älskar vår militärtjänstgöring eftersom den innehåller allt en kvinna behöver: svett, choklad, champagne och våra allra högsta häxskratt. När ryssen kommer är den här trion beredda! Var så säkra!