– Mamma, var är mitt glitter?
– Det är…(på Hemköp för jag har glömt att köpa något) på…väg. Snart kommer det.
Lämnar barn på skolan, hänger på låset utanför affären som en annan alkis med abstinens utanför Systemet och ilar tillbaka till skolan med glitter. Försöker gissa hur stor en gloria för en sjuårig tärna kan vara och kapar 5 meter glitter med hjälp av nyckelknippan och tänderna.
Lusseveckan är underbar och härlig och förskräcklig på samma gång. Lusselinnen högt och lågt, verser som ska övas och den pigga lappen från fröken med meningen ”medtag egen fika” som man läst, men ändå inte riktigt tagit in förrän ungefär tio minuter innan lussefirandet och sen sitter man där med saffransgifflarna från Statoil och försöker se ut som om det var meningen. Pulsen slår ständigt nya rekord. Och ändå…när de små liven kommer in med glitter, falsksång och verser så kommer mammatåren. Lite för att det är så vackert och lite av ren utmattning. Nu är första lussefirandet klart. Nästa är om en halvtimme. Om jag skyndar mig från det hinner jag till pianouppvisningen 19.30. Långberget ter sig långt borta och så…okomplicerat.