Ibland får jag feeling och känner mig husmoderlig. I går var en sådan dag eller förresten kväll var det, en alldeles för sen kväll för bak. Tänkte slänga ihop lite kakor som jag sett en obesvärad dessertmästare baka på tv. Jag knådar, rör, vänder i ägg och smälter choklad med blossande kinder. Tänker att om någon granne går förbi och ser in i vårt kök ser de en kvinna som kan sin sak, en kvinna som älskar hembakt. Sanningen är den omvända. Gång efter annan misslyckas jag i köket. Jag är värdelös på att följa recept och blir aggresiv när det är stökigt på diskbänken. Men jag kämpar på och svischar in plåten i ugnen. En minut senare ser de små kakbollarna ut som en överkörd barbapapa.Det droppar ner på ugnsbottnen och jag är nära sammanbrott. Ögnar igenom receptet och ser att jag missat vetemjöl…… Alla jäkla bakverk innehåller vetemjöl!!! I vredesmod gör jag om och rätt hela långa proceduren. Vid midnatt är de klara. De ser inte alls ut som på tv men de smakar okej.Om 2 veckor ska vi få feeling på längdåkning igen. Vår förra lärare dömde ut oss som hopplösa fall men vi ska kämpa och harva hela vägen till midnatt om så behövs. För för varje gång man reser sig från en
vurpa borde väl bli lite bättre och efter skidåkning får man fika!!! Fika som någon annan har bakat för allas trevnad. Ps. Skulle gärna ge er receptet, lite så där oss bagare emellan men jag har tyvärr sprängt det. Tack för i dag! Ds.