Vi vet att man inte ska ta i så man kräks men när vi tränade i vilsamt mörka spinningsalen med vår PT Reino idag var det nära att träningskräksoskulden rök. Det är liksom roligt att pressa sig så när man vilar slår veckans samlade trötthet till. Just då skrattade vi dock inte. 
Jag hängde ovärdigt över en liten papperskorg och kände magen tacka för sig. Ingen mamma Agneta på plats som kunde hålla undan håret. Men ett dramatiskt andetag senare var illamåendet borta och svettfesten kunde fortsätta. 
På dagens pass lärde vi oss att pilatesbollen förmodligen är rundare än andra bollar. Vi har hört att den kan kasta av sig fullvuxna kvinnor så dom nästan krossar rutan in till gymmet. När Reino med snäll storebrorsröst summerade passet med att ”vi har en bit kvar med pilatesbollen” var vi redan halvvägs till affären för att slå till på detta helvetesredskap. I övrigt inget nytt att rapportera från träningen. Sara drog oneliners och jag var arg. Vi jobbar med den uppdelningen. Det är sedan gammalt. Men kräkkänslan är ny för i år och nästa gång ryker kanske oskulden med ett urk rakt ner i papperskorgen.