Rapport från en alptopp

8 februari, 2015

– Jag får det till 37, men vi ska vara 39. Äh, jag tycker vi åker ändå.
Vår busschaufför är de stora svepens man. Vi är på väg mot Alperna för första gången i mitt liv. Bussen är fullknökad, stämningen förväntansfull. Det fnissköps Jägermeister på färjan och vi konstaterar raskt att vi är dubbelt så gamla som reseledaren och var farligt nära att kvala in för senior-liftkort.
Vår busschaufför inte bara räknar snabbt, han kör snabbt också och vi kommer fram en timme innan utsatt tid, vilket får pensionatets frukostvärdinna att svepa en extra espresso vid åsynen av 52 svenskar som dundrar in 06.50 med kaffe och filmjölk i blick.
En timme senare dundrar 50 svenskar ut mot backen. Två är kvar. Jag och febersjuka dottern. Med återhållet lugn tar jag emot medlidsamma blickar och ”ta hand om er”-kommentarer, men inombords jublar jag. Sol på balkongen, dotter som sover och gott om tid att kolla upp längdspåren.

v

0 kommentarer

Skicka en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Liknande inlägg…

Tant Brun på mjölkpall

Tant Brun på mjölkpall

-Då sätter ni er på en pall inne i tvagningsrummet och fyller kopparkärlet med vatten som ni kastar över vänster axel. Då blir ni av med all negativ energi. Spaföreståndaren är...

läs mer
#älska löpning…….inte

#älska löpning…….inte

Nej någon kärlek till löpning existerar inte för mig. Ändå är det just löpning jag tränar mest. Löpningen är ju så enkel, bara att dra på sig skorna och liksom sticka ut. Alla säger så....

läs mer
Nollningen

Nollningen

Jag har bytt gym. Lämnat Sats efter många trogna år och köpt kort på Nordic Wellness. 44 år är jag, borde vara trygg och sval när jag nu knallar in genom dörren på mitt nya styrkeställe...

läs mer