På jobbet finns det en bokhylla ditt man kan lämna sina utlästa böcker. En bok som länge väntat på ny ägare och som ofta skämtsamt dyker upp som stående boktips på fikarasten är massageboken – den med massagekvinnan och nakna mannen.
När jag därför nämner för kollegerna att jag ska gå på massage efter jobbet är det inte helt oväntat att jag drar ner några skratt. Och erbjudanden att hjälpa kommer snabbt.
– Vad du än betalar tar jag hälften. Medan jag går och hämtat boken kan du lägga dig på skrivbordet här och ha huvudet i hålet.
Jag tackar vänligt men bestämt nej. Väl på massagebritsen är det långt till skratt. Jag är sned, och det var ju bra att jag kom men vänta inte tills nästa år innan vi ses igen.
Lätt groggy och med två ränder i ansiktet går jag gatan fram under fredagsrusningen. Huvudet känns lealöst och jag önskar att hunden som står bunden utan för 7 eleven ville erbjuda sin vita skyddstratt.
Lyxen att unna sig något extra tog bokstavligen knäcken på mig. Tänker att nästa gång kanske jag ändå ska pressa ner huvudet i sladdhålet. För jag tror inte att mina kolleger strängt skulle uppmana mig att välja vatten före vin och ligga lågt med springningen på ett par dagar.