Ja idag har vi kört vårt första långpass i spåren i Trollhättan eller Trillhättan kanske passade bättre efter en lite skakig inledning. Under vår första timma hann vi med att trilla i spagat både med/utan skidor, tro att Saras skidor var trasiga, valla värlsvant och bli hotade till livet av en aggresiv skidkille(vi åter kommer till honom). Sedan fikade vi i ett vindskydd och han eller hon (vi är osäkra på kön)som satt bredvid kommer förmodligen behöva gå i terapi. När vi är trötta glömmer vi ha filtret på samtalet. Skidåkningen så…. Det var ju ändå mestadels därför vi var där. Jo den gick riktigt bra. Jag har nästan jobbat bort min fobi för nedförsbacke med sväng!!! Jippie för det och för Karin och Sara! Världens härligaste sällskap i skog och mark.