Vad vi än gör så blir det alltid en twist. När vi skulle hämta ut nummerlapparna fanns vi inte i systemet och sedan missade vi vår start med råge efter bilkön som Gud glömde. Vi toppade allt med att inte hitta killarna som hade vallat våra skidor.  Under Tjejvasan stod Sara Vasa på som tåget med starka tag medan jag slirade runt bakom. Det blev liksom lite rörigt alltihop. Så tryggt då att ha moder Blennermark på vätskekontroller och i slutet av läskiga backen. Med hejadig-blick och handklapp manade hon på. Utmed spåren stod även klungor med Moras finest uppflugna på skotrar framför eld och en tomtelik man bjöd eller snarare försökte tvinga på oss sprit. Väl i mål kände samtliga i gruppen att vi var färdiga med Tjejvasan. Vi är tryatleter…. med andra ord testar vi alla lopp en gång sedan tröttnar vi. Så mot nya mål nu känner vi och eftersom ingenting någonsin landar där vi trott kan det sluta varsom helst.