Precis när jag kom ur duschen imorse ringde Karin och ville snacka vallaproblematik. För ett år sedan förknippade jag vallning med min mormor Ebon som när jag var liten då och då öppnade kylskåpet för att svalka sig. Nu däremot är det ett vanligt samtalsämne i vår grupp. Vi har ju som bekant ett eget vallastrykjärn. Vem kunde tro det i somras? Vårt problem nu är om vi ska lämna in skidorna här hemma eller i Mora. Jag och Karin diskuterar medan jag gör mig i ordning, larmar huset och åker till jobbet. Sedan lägger vi på eniga om att låta mustiga moramän ta hand om
våra skidor. Måste omedelbart spegla mig eftersom jag varit så fokuserad på alla våra I-landsproblem att jag inte minns att jag klätt på mig. Ren tröja och hela jeans. Helt okej. Tränar på lunchen och när jag byter om får jag nästan en chock. Upptill bär jag en slapp amnings-bh jag inte visste att jag hade kvar och nertill trosa med palmer på. Så jäkla illa. Aldrig har det väl varit tydligare: Skidåkningen har tagit över hela mitt väsen och nu är det dags att sätta ner foten. Måste panikköpa matchande underkläder direkt efter jobbet….Återta min kvinnlighet. Ska bara, nästan
febrigt boka stora vallapaketet först.