Så slår den ner med en smäll. Nervositeten. På lördag ska vi cykla Göteborgsgirot igen. Förra året lite på skoj men nu andra gången känns det som man måste kunna mer. Har knappt tränat något på min vita springare. Efter helgens punkteringar står den försynt och väntar i källaren. Vi har inte bestämt kläder, vem som tar med vad i cykelväskan, när vi hämtar nummerlappen och jag har fortfarande inte hittat den perfekta jackan som inte kostar 2000 kronor. Men å andra sidan finns det så himla mycket elände i världen att tänka på mitt i all hets. Man borde kanske tagga ner och inte vara så nervig hela tiden, sätta saker i perspektiv osv. Fast jag är ändå spänd, pirrig och väldigt stressad över att jag måste hitta en frisörtid före lördag för i vår grupp tävlar inte med grå utväxt och kluvna hårtoppar.